Användarcentrerad design och delaktighet påverkar arkitektur och stadsplanering.
Med effektkartan som verktyg i skissprocessen kan vi på ett tydligt sätt utgå från människors mål, attityder, beteenden och drivkrafter.
Genom att kartlägga behoven hos användarna kan vi skapa miljöer där människan faktiskt vill bo, leva och verka. För att göra det måsta vi lyssna och i ett tidigt skede skapa delaktighet hos medborgare i de skiss- och utvecklingsprocesser som omger ett arkitektuppdrag. Den input vi får genom effektkartläggningen i kombination med vår professionella kunskap som arkitekter kan vi arbeta systematiskt och säkerställa att vi når önskad effekt. Dvs god arkitektur som fungerar både i genomförande och användande.
Tillvägagångssätt och exempel på effektkarta, målbeskrivning och förslag har vi sammanställt i en lättillgänglig guide där vi stegvis förklarar metoden.
EFFEKTKARTA I SKISSPROCESSEN
– från tjänstedesign till arkitektur >>
Är Du nyfiken och vill veta mer om effektkartan och om forskningssamarbetet?
Kontakta Lina Lindegren
TEL: 0736-45 18 48 eller
E-POST:
Bakgrund till forskningssamarbetet
Effektkartan som metod är resultat av ett forskningssamarbete med Högskolan i Halmstad där vi undersökte hur användarcentrerad design och delaktighet påverkar arkitektur och stadsplanering. Forskningssamarbetet gick under namnet PUD, Participatory Urban Design. Vi har lånat och testat metoder från digital tjänstedesign där det finns väl beprövade redskap för människocentrerad design med slutbrukaren i fokus.
Samarbetet har primärt skett tillsammans med Pontus Wärnestål, forskare på högskolan med många års erfarenhet av kundorienterade arbetsmetoder inom service design (tjänstedesign).
