Förstå och förvalta vårt byggda arv

En byggnad rymmer mer än form och funktion. Den är ett tidsdokument, med berättelser som ingår i vårt kollektiva minne.

Valhallabadet är en sådan berättelse. Det uppfördes på 1950-talet som en del av folkhemmets satsning på folkhälsa och jämlik tillgång till idrott – ett offentligt badhus, öppet för alla. Här har generationer lärt sig simma, haft skolidrott och samlats för motion och evenemang.

- För att förstå en byggnads verkliga värde måste vi läsa den i sitt sammanhang, säger Liv Berghagen Stein, arkitekt och certifierad sakkunnig avseende kulturvärden. Valhallabadet uppfördes i en tid då synen på det offentliga rummet förändrades, från slutna, introverta badhus till en mer öppen arkitektur med syfte att bjuda in och inspirera till folkhälsa. Sådana skiften syns i gestaltningen. De är fysiska spår av samhällsförändringar och därmed värda att bevara.

Valhallabadet byggdes för att möta sin tids utmaningar. I dag står vi inför nya.

- Samtidens krav påverkar hur vi bygger våra städer, säger Cilla Jansson, arkitekt och ansvarig inom transformation. I dag måste vi utgå från det vi redan har och göra det på ett klokt och långsiktigt sätt. Genom att bevara dessa miljöer bevarar vi också sociala band och skapar kontinuitet. Det gör det möjligt för människor att känna sig hemma även när staden förändras.

Så hur gör vi bättre?

- För det första behöver vi en rättvänd planprocess där kulturvärden tas upp tidigt, innan rivningslovet är ett faktum. Vi ser det här hända gång på gång. Det har vi inte råd med längre, säger Cilla. Det krävs samverkan och att rätt kompetenser såsom, arkitekter, antikvarier, förvaltare och politiker är med från början.

Kommunikation spelar också en avgörande roll, menar Liv:

- Efterkrigstidens byggnader utgör vårt största bestånd, men för att greppa deras värden krävs ofta förståelse för kontexten och helheten. Vi måste kunna lyfta fram idéerna, ambitionerna och kvaliteterna som präglar dessa miljöer och visa hur de kan vara en tillgång i dagens stadsutveckling.

- Det handlar inte alltid om exteriör, fasad eller material, tillägger Cilla. Det kan vara planlösningen, hur ljuset rör sig genom rummen eller hur byggnaden fungerar socialt. Sådant tar tid att upptäcka men är avgörande för hur vi upplever våra miljöer.

Hur vi planerar, bygger och förvaltar våra städer de kommande decennierna kommer att avgöra vilket avtryck vi lämnar efter oss.

- Vill vi visa att vi tar ansvar, då är det här vi behöver agera. Genom att ta vara på våra befintliga byggnader och visa att vi förstår deras värden, säger Cilla.

Foto: Göteborgs Stadsmuseum